Avdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge är ovanligt trivsamt inredd med konst på korridorväggarna och några personal- och fikarum med storblommiga tapeter. I tv-rummet sitter en 52-tums plattskärm på väggen, flankerad av högtalare och på bänken under ligger tre gitarrer som kan nyttjas för att utmana de andra inneliggande försökspersonerna i spelet Guitar Hero.

– Det är en förtäckt intensivvårdsavdelning där försökspersonerna ska känna sig trygga, men samtidigt trivas. De är mellan 18 och 80 år och som längst stannar man här i två veckor, säger Rickard Svärd.

Han är forskningssjuksköterska vid Karolinska Trial Alliance, avdelningen för kliniska fas 1-prövningar. I en fas 1-studie prövas läke­medlet på människor för att utröna hur det bryts ner i kroppen, dess effekt och framför allt dess säkerhet. I de allra flesta fall handlar det om friska frivilliga som anmäler sitt intresse av att vara med.

Men vad som är tillräckligt friskt kan det råda delade meningar om. Rickard Svärd berättar om en äldre man som anmälde sig till en studie.

– Det visade sig vid läkarsamtalet att han hade en stålplatta i huvudet efter en skottskada under finska vinterkriget, men det tyckte inte han var något problem. Och det var inte heller den cancer han besegrat för några år sedan. Han var på strålande gott humör och kände sig som hälsan själv, men kunde tyvärr inte delta i studien, säger Rickard Svärd.

Just nu pågår här en studie där det svenska företaget Viscogel AB testar ett nytt så kallat adjuvans, en tillsats som ges tillsammans med vaccin och som ska stimulera immunsystemet och ge en starkare effekt av vaccinet.

– Om det fungerar väl innebär det att det kan räcka med lägre vaccindos, vilket är viktigt om det skulle råda brist på vaccin, exempelvis vid en pandemi, säger Rickard Svärd.

Denna dag har tre försökspersoner fått en injektion. Tanken är att efter sommaren ska hundra personer bli vaccinerade på riktigt med funktionellt vaccin och adjuvans i olika doser. Effekten av de olika doserna ska sedan följas genom att studera personernas antikroppssvar.

– Att få ihop försökspersoner till en så stor studie kommer att kräva mycket jobb, säger Rickard Svärd.

I Sverige är inte forskningssjuksköterska en egen specialitet, utan internutbildning sker på plats. I den betonas GCP, good clinical practice, och det speciella regelverk som gäller vid just den avdelning där man arbetar.

Rickard Svärd arbetade tidigare vid Astra Zeneca men var med och startade den här avdelningen år 2009. I dag är han grupp­ledare, en roll som innebär att koordinera både fast och extrapersonal inför studier och att rekrytera försökspersoner. En annan viktig del är att delta i utformningen av studiernas protokoll och hur studien bör läggas upp rent logistiskt.

Rickard Svärd uppskattar att det bara är omkring en femtedel av arbetstiden som han lägger på att ta hand om försökspersoner som kommer för provtagning eller som ligger inne på avdelningen. Allra mest tids­krävande är rekryteringsfasen, då han ska kontakta försökspersoner och se till att logistiken fungerar.  

– En stor fördel med jobbet är att man aldrig är fullärd, utan varje ny studie innebär nya utmaningar och nya problem som ska lösas. Och det krävs att man hela tiden följer med och läser på för att hålla sig uppdaterad, säger han.

Viktigast är patientsäkerheten. År 2006 i England hände det som inte får ske. Då blev sex försökspersoner mycket allvarligt sjuka när ett nytt antiinflammatoriskt läkemedel skulle provas, och en av dem var tvungen att amputera fingrar och tår.

Den gången fick försökspersonerna medlet samtidigt, något som inte förekommer i dag

när ett läkemedel för första gången provas på människor.

– Vi ger alltid studieläkemedlet först till en person och avvaktar sedan ett dygn. Poängen är att om det skulle dyka upp allvarliga biverkningar har vi bara en person att ta hand om och vi kan också varna andra i de fall studien pågår parallellt på andra ställen, säger Rickard Svärd.

Han pekar på fördelen med att en utomstående avdelning gör testerna. De som har tagit fram läkemedlet är i de allra flesta fall fullt övertygade om dess ofarlighet.

– De brinner för något de tror på medan vi fungerar som bollplank och alltid har den högsta nivån av säkerhet för ögonen, säger Rickard Svärd.

I andra hand är det studien man värnar om, att all studiedata samlas in på korrekt vis, och att patientprover och dokumentation bevaras säkert. Löpande provtagning ska ske på sekunden vilket är anledningen till att det i alla rum finns stora, digitala klockor som är synkroniserade på en tiondels sekund när. Här kan det bli riktigt stressigt.

– Men om försökspersonen är kallsvettig och tycker det är jobbigt att bli stucken just då, får man lugna ner sig. Studien får aldrig gå före försökspersonen, säger Rickard Svärd.