Mellan 2003 och 2010 anmäldes 33 patientfall enligt lex Maria efter samtal med sjukvårdsrådgivningen. De samtalen har Annica Ernesäter, distriktsköterska och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, analyserat. Resultatet visar att flera av samtalen var korta, i snitt knappt sex minuter. Sjuksköterskorna ställde dessutom fler slutna än öppna frågor.
– Vi tror att det är viktigt att sjuksköterskorna i större grad litar till sin sjuksköterskekompetens. Till exempel undersöka närmare vad en oro grundar sig i. Det gör man lämpligen genom att ställa öppna frågor som får uppringaren själv att berätta, säger Annica Ernesäter i ett pressmeddelande.
Vid nästan en fjärdedel av samtalen som gällde vuxna patienter var det någon annan än den sjuka som pratade med sjuksköterskan. Det kan göra det svårare att bedöma vårdbehovet.
– Sjuksköterskan går då miste om den icke-verbala kommunikation som kan finnas med i samtalet, såsom andningsmönster och tonläge. I samtal med en tredje person kan det också vara så att denne bagatelliserar sådant som känns angeläget för patienten och som kan vara viktigt för sjuksköterskans bedömning, säger Annica Elmsäter i pressmeddelandet.
Av studiens 33 patienter var det 13 som avled. Tolv stycken blev inlagda på intensivvårdsavdelning.
Avhandling: National Telephone Advice Nursing in Sweden: Patient Safety and Communication
Lades fram: Den 20 september vid Uppsala universitet.